Tankar kring omplaceringar av hundar

Att skaffa hund är stort. Att ha hund kräver mycket tid,tålamod och energi. Jag tror att många får en enorm chock när de skaffar hund. Det är så otroligt mycket mera jobb än vad de flesta kan förstå. Jag älskar djur och har velat haft egen hund sedan jag var 12 år gammal. Min första hund Nemo skaffade jag för ca 3 år sedan. Det var först då jag ansåg att jag hade tid,energi och ekonomi för det. Är uppvuxen med hund sedan jag var pytteliten men det blir ju ej samma sak då det ej är mitt ansvar då. Det var en chock även för djurälskaren mig med hund. Nemo krävde tid,energi och tålamod dygnet runt och första tiden med Nemo var jag alltid trött men allt roligt uppvägde men det var mycket mera jobb än jag trodde. Det var som att få ett spädbarn hem ungefär som krävde allt. Nu sov ju sällan Nemo om man jämför...men ändå. Även den mest pålästa djurälskaren kan få en chock. Då kan även många andra få det och det märks på det antal hundar som alltid är ute på ex blocket. Alltid hundar runt 6 mån-2 år tycker jag mig se. När de börjat komma in i könsmognaden och kräver mera än att bara få bajsa, kissa och sova för att må bra och vara nöjda.

En Nemo var som 5 normala valpar i aktivitet redan som 8 veckors valp

Jag önskar att blivande hundägare redan innan köpet tog mera ansvar och köpte raser som passar deras livstil och ej köper en ras de tycker är ball och frän.Att de läser på vad det inebär när en hund blir könsmogen och vilka faser i utveckligen en hund går igenom. Hund är inget som ska skaffas lättvindigt-det är ett levande väsen som man har ansvar för. Vi är skyldiga att ge våra djur bra och roliga liv med stabilitet , trygghet och kärlek samt regler!

Men man kan bli allergisk, bli allvarligt sjuk,få ändrade familjeförhållanden som gör  att man ej kan ge sin hund vad den behöver för att må bra. Då är det bra med omplacering. Att avliva en frisk hund mitt i livet för att man blir allergisk eller skiljer sig är IDIOTI och jag önskar jag kunde slå människor som gör så hårt på käften så tänderna åker ut! Man gör INTE SÅ!  Det finns många människor som hellre har en större hund och ej en valp som kan ge en hund ett fint hem och kunna tillgodose hundens behov.

Jag skulle enbart omplacera Harry om jag ej kunde ge honom ett liv där han mår bra. Om jag typ blir handikappad och ej kan röra mig eller sjuk på en dödlig nivå. Eller om man får barn som utvecklar allergi. Men skulle jag behöva göra en sån sak skulle jag nog förmodligen dö av sorg och det är min värsta mardröm. Jag kommer dock alltid se till Harrys bästa i alla lägen och han ska alltid ha ett roligt innehållsrikt liv där han mycket sällan behöver vara själv. Harry vill jag ha tills han är gammal och grå om nosen. Jag vill ge honom allt han behöver och kommer alltid älska och ta hand om honom.

Jag skulle göra vad som helst för min Harry..

Jag kommer ej gå in på hundar med mentala problem som aggressivitet i detta inlägget då det krävs ett minst lika långt inlägg om det. Detta handlar om friska hundar som omplaceras utan stora problem. Som tex vackra 1-åriga Tyson som var på bloggen för ett tag sedan. Ägaren hade tänkt avliva en frisk hund på 1 år som var ostimulerad som tusan. Som de ej hade tid med. En unghund med massor med energi såsom de ofta har.HEMSKT! Nu har han fått ett hem där nya ägaren kan och förstår hundar. KUL!