Nemos Urna I Mitt Rum...

Jag har inte kunnat begrava min Nemo. Vi valde enskild kremering och hans urna står i ett rum som är mitt i huset med såna 3 ordstenar som tack kärlek och mitt hjärta på. Det står en ängel med ett lyktljus bredvid om jag tänder ofta. Urnan är av trä och luktar gott.....

Dagen vi hämtade hem Nemo i urnan grät jag non stop i 4 timmar. Under färden,på Valla djursjukhus,hela vägen hem och hemma. Att bara 2 veckor innan åkt i bilen med en så ung vacker och snäll hund för att senare sitta i en bil med sin älskade hund i en träurna var overkligt och förkrossande-det mest brutala jag upplevt.Stället där han kremerades på hade satt ett stort guldhjärta på kartongen där hans urna stod i. Det var fint tyckte jag. När vi väntade på Valla på att få hämta hans urna fick vi gå in i ett separat rum då de vet hur tufft det är.Hur makalöst dåligt man mår. Vi fick dock gå in i samma rum som han fick somna in i....

Harry fick vara ett dygn på Valla när han var magsjuk i somras-då hade jag ont i magen-lämna honom där jag fick ta adjö av min Nemo var svårt. Men INGEN kunde gett min Nemo ett mera värdigt avslut än den underbara veterinär som tog hand om det.  Han heter Björn Lindevall och jobbar på valla. Jag skrev ett A4 brev till honom och tackade honom när jag slutade gråta och spy veckor efter det hela...

Jag hade skitsvårt med tanken på att min vackra Nemo-så fysiskt fulländad på utsidan skulle brännas..tanken gjorde mig kräkfärdig-att hans kropp skulle utsättas för eld fast jag visste att han var borta då redan.

Alla har väl sitt sätt att hantera sorg antar jag. Jag lägger ofta en hand på hans urna-ibland lägger jag min kind emot den och blundar.P Å något sätt ger dig mig tröst. Jag kan inte begrava honom. Jag kan inte. Jag är inte färdig,han var inte färdig. Kan inte.

Mina katter som fick bli gamla är begravda fint i vår trädgård. Men de fick bli gamla-de fick leva hela sina långa  liv vid min sida och jag accepterar att döden är en del av livet.

I mitt hjärta vet jag att jag aldrig kommer kunna gräva ner Nemo-han kommer få följa mig. Jag har också gjort klart för alla att om jag dör eller när jag dör är min högsta önskan (tillsammans med att alla mina djur ska få bra stabila hem) att få Nemo med mig i graven. Det är mina enda önskningar. Jag vet att man ej får ha med sin hunden i graven man jag tänker att en snabb person kan lägga i honom i min grav den dagen jag checkar in.

Som ni märker så bearbetar jag fortfarande det som hände Nemo-att skriva om det hjälper. Svårt att förklara-men jag älskar mina djur som jag fött dom själv....de är aldrig bara djur-de är mitt liv,min kärlek och min passion.