Tid för ultraljud & Mormor

Kors i taket. Idag med posten kom det ett brev från landstinget. Nu ska jag ÄNTLIGEN få komma på ultraljud av magen och gallstenen. Den 29/12 ska jag dit. Då är det nästan exakt 3 månader sedan jag var där akut. Jag hoppas verkligen att det syns något på ultraljudet för det onda kommer och går och är fruktansvärt obehagligt och smärtsamt och verkar nästan komma oavsett vad jag äter? Smärtan och obehaget går ej att sätta ord på-måste upplevas.

Jag hoppas på operation jag slipper knapra tabletter konstant-inte kul att leva med smärta när det finns alternativ.

Det var ej länge sedan jag var på ultraljud av annan anledning som en del av er vet. Detta känns mycket lugnare att gå på och jag har väntat och längtat. 3 månader tog det iaf från remiss via akuten till tid för UL av buk/galla i östergötland 2010.

I övrigt går mina tankar till min mormor som skulle fyllt 90 år idag. Hon avled förra sommaren nästan 89 år gammal. Min mormor var helt underbar och jag är så tacksam för allt hon lärde mig och att hon fick leva så länge som hon gjorde. Jag ÄLSKAR dig mormor och tänker på dig jämt! Erik och jag har tavlan uppsatt som du hade i ett av dina rum. Den som du älskade och som band Erik och mig tillsammans redan innan vi möttes via Ön där du växte upp och träffade morfar på (samma ö i skärgården där erik är uppväxt och bygger hus på). Jag är säker på att det är en kärleksö mormor och jag går samma stigar där som du gick som liten. Det är ödet mormor och jag vet att du var så glad att jag mött en man som var uppvuxen på samma lilla pytteö med enbart 3 gårdar som du var. Vad är oddsen? Det visade sig när jag och ERik möttes att hans farmor och min mormor var grannar på en liten  ö i skärgården där de levde året om. Min mormor hjälpte till i hushållet på Eriks farmors gård.Min mormor hade en tavla upphängd på bästa plats i sitt hem som Eriks farmor målat. Den hänger numera hos oss. Eriks pappa bor kvar på ön idag och vi är där ofta och bygger ett eget hus där från grunden. Mormors skärgårdskärlek lever vidare hos mig och i mig/oss.