Gallstensanfall och akuten i måndags kväll
Jag åkte in till akuten i måndagskväll. Krampade ej som värst när jag åkte in men hade känslan av en vass kniv i gallan och hade krampat 6 timmar på dagen och ingen medicin tog och var så matt. Att ta sig ur huset och kana på stjärten med bruten fot nerför trappor mm när man krampar och är helt nere av smärta är inget jag önskar ngn. (krampat non stop varje dag i ca 2 v i 6-12h i taget efter skonkost i små mängder så helt slut)
PÅ akuten var det väldigt liten kö på måndag kväll och mycket empati hos de som tog emot oss. De flesta vet ju vilka smärtor gallsten innebär. Fick komma in nästan direkt och jag mådde illa och satt i min rullstol hukad och helt matt. Förklarade läget att jag krampar varje dag och har noll ork och ej kan äta ens säkra saker längre samt att medicinen diklofenak ej tar bort smärtan. Sjuksyrror tog temp,leverprov,sänka och urinprov som skulle analyseras. Efter ngn timme som illamående ensam i rummet kom en läkare in med resultaten samt för att undersöka och diskutera. Alla mina prov var bra! Inga höga värden ngnstans! SKönt var orolig för levern.
Vi diskuterade länge jag och läkaren och hon var ganska ny. Vi diskuterade om jag har ett värdigt liv som ej kan äta alls och ligger och krampar större delen av dyget. Att jag har gallsten vet de ju redan tack vare det ultraljud som gjordes. Läkaren gav mig tre alternativ nästan.
1. Att jag blir inlagd för akutop när det finns tid vilket innebär att det kan dröja flera dygn som inlagd innan op sker. Benbrott mm går före alltid. Som det ska vara.
2. Att jag får åka hem och vänta på en akutop och bli inringd med kort varsel.
3 .Att jag åker hem med bättre medicin och ser om jag kan invänta min tid hos kirurgen den 9 mars.
Jag överlät till läkaren att ta beslut då jag var för matt för att orka bry mig om ngt annat just här. Hon sa att hon morgonen efter skulle diskutera detta med ett team på akuten och återkomma till mig. Hon var dock väldigt noga med att detta skulle kännas bra för mig! Oerhört empatisk läkare.
Hon gav mig sedan en spruta i magen som var VASS SOM FAAN!Jag flög och blev hög som ett 10 våningshus. Minns ej vad det var men aldrig upplevt sån känsla förut. inte av morfinet ens och ketoganet jag fick när jag bröt foten. Tyckte det var otäckt att vara så hög.Jag hade lätt kunnat springa på min brutna fot utan smärta. Det var inte lätt för sambon att få in mig i huset för min hjärna flög. Fick utskrivet spasmofen igen mot gallan och tabletter att ta hem också. Var hög som ett hus på natten och kunde ej sova. Jag flög omkring i timmar. Klockan 9 på morgonen ringde läkaren och nu var det 2 alternativ. 1 jag åker in akut och blir inlagd och op så fort en tid finns eller 2 jag försöker härda ut till besöket. Blir det värre får jag åka in akut och läggas in. Jag hade hoppats att jag skulle få ringas in för akutop men detta alternativ som jag föredrog togs bort så nu är jag hemma med bra medicin och avvaktar läget. Blir det värre så åker jag in akut och läggs in. Detta skulle jag göra om det fortsatte tyckte hon.
Igår krampade jag från kl 13-21 men tog bra medicin (2 spasmofen-aldrig behövt ta två innan vid anfall) som hjälpte bättre än Diklofenak. Idag är det ännu helt okej med gallan. Är väldigt matt och orkeslös och svimmade nästan när jag duschade imorse. Frågan är hur lite mat i kombi med kramper och elak medicin som jag pallar innan jag slår ihop helt. Sambon tror det är nära nu.
.